Långt långt borta, bakom ordbergen, långt från länderna Vokalia och Consonantia, lever de blinda texterna. Separerade bor de i Bookmarksgrove alldeles vid semantikens kust, ett stort språkhav. En liten flod vid namn Duden flyter förbi deras plats och förser den med nödvändiga regelialier. Det är ett paradisiskt land, där rostade delar av meningar flyger in i munnen. Inte ens den allsmäktiga Pekningen har någon kontroll över de blinda texterna, det är ett nästan oortografiskt liv. En dag bestämde sig dock en liten rad blind text vid namn Lorem Ipsum för att ge sig av till grammatikens avlägsna värld. Den store Oxmox rådde henne att inte göra det, eftersom det fanns tusentals dåliga kommatecken, vilda frågetecken och lömska semikoli, men den lilla blinda texten lyssnade inte.
Hon packade sina sju versalia, satte sin initial i bältet och gav sig av. När hon nådde de första kullarna i Italic Mountains fick hon en sista blick tillbaka på sin hemstad Bookmarksgroves silhuett, rubriken för Alfabetbyn och underlinjen av sin egen väg, Linjevägen. Tyvärr for en retorisk fråga över hennes kind, sedan fortsatte hon sin väg. På vägen mötte hon en kopia. Kopien varnade den Lilla Blinda Texten att där den kom ifrån skulle den ha skrivits om tusen gånger och att allt som var kvar från dess ursprung skulle vara ordet ”och” och att den Lilla Blinda Texten skulle vända om och återvända till sitt eget, säkra land. Men ingenting i kopian kunde övertyga henne och det dröjde inte länge förrän några lömska copywriters överföll henne.